Långsiktiga markupplåtelser Jämtland

För STF är det viktigt att vi kan fortsätta ge människor möjlighet att få uppleva de fantastiska jämtlandsfjällen, att vi finns där för det rörliga friluftslivet. Men det får inte ske på bekostnad av renskötseln. Det är också viktigt att göra det på ett sätt som inte riskerar att förstöra den unika miljö som lockat turister sedan slutet av 1800-talet. Just nu pågår dialogen kring hur den nya markupplåtelsen i västra jämtlandsfjällen ska se ut för många av STFs fjällstationer och fjällstugor.

I Jämtland har vi en situation som inte är lik någon annan. Det är ett spindelnät av leder som går kors och tvärs och det är svårt för renarna att få betes- och kalvningsro. I en enskild samebys renbetesland står fyra av STFs totalt åtta egendrivna fjällstationer. Jämfört med många andra delar av fjällkedjan är det en relativt liten yta som det allemansrättsliga friluftslivet och renskötseln samsas på. Det kräver stor respekt och samarbete, vilket vi som organisation tyvärr inte alltid varit tillräckligt bra på.

I maj 2022 fattade STFs riksstämma ett beslut om en ny visionär målbild för STF. Ett av de övergripande målen med sikte på 2030 är att STF ska vara drivande i den hållbara omställningen av såväl turism som friluftsliv. Hållbarhet är ett vitt begrepp, men helt klart är att vi måste se över hur vår verksamhet påverkar människor, djur, natur och andra aktörer, inte minst renskötseln. Enligt rennäringslagen får markupplåtelse av statlig mark över odlingsgränsen bara ske om det kan göras utan ”avsevärd olägenhet” för renskötseln.

Detta händer just nu

Nuvarande arrendeavtal (som omfattar Blåhammaren, Sylarna, Helags och flertalet fjällstugor) löper ut i slutet av 2023. Länsstyrelsen har bjudit in STF och de berörda samebyarna till dialog kring hur de nya avtalsvillkoren ska utformas. Formellt har länsstyrelsen sagt upp det nuvarande avtalet för omförhandling av villkor, men det är fortfarande det gamla avtalet som gäller 2023 ut tills någon nytt blir överenskommet.

I samband med att arrendeavtalet nu omförhandlas har STFs generalsekreterare Maria haft personlig dialog och flera möten med de samebyar som berörs. Det är bara genom dialog direkt med de berörda samebyarna som vi kan få förståelse för hur STFs verksamhet faktiskt påverkar renskötseln och utifrån det identifiera lösningar som skulle kunna bidra till minskad störning. Vår ambition är att fortsatt tillgängliggöra Jämtlandsfjällen för friluftslivet, men det måste ske på ett sätt som inte riskerar att slå ut renskötseln. Vi strävar efter att hitta en väg framåt som gör att vi inte behöver omförhandla avtal allt för ofta utan att vi kan planera verksamhet och investeringar med god framförhållning.

När man pratar om störning av ren så nämns ofta ordet kumulativa effekter. Det betyder att det är flera olika effekter som samverkar med varandra. Det handlar om turism och friluftsliv, men också om rovdjur, transporter, klimatförändringar och vindkraft för att nämna några. Vi på STF har inte rådighet över alla dessa, till exempel är det Länsstyrelsen som äger och ansvarar för alla vandringslederna i området. Men där vi har rådighet måste vi ta ansvar. Vi måste titta på vad vi kan göra för att minska störning från turism och friluftsliv i syfte att ge renskötseln förutsättningar att överleva. Det kommer att behövas insatser även från andra, men oavsett vad andra gör, eller inte gör, så ska vi som organisation göra det vi kan.

Nästa steg

Planen är att vi under sommaren kommer att lämna in en ansökan om nytt markarrende till Länsstyrelsen i Jämtland. Då kommer vi kunna ge mer information om vad vår ansökan innehåller, vilka förändringar vi föreslår och vad detta kommer att innebära.

STFs markupplåtelser i västra Jämtlandsfjällen

Den nuvarande markupplåtelsen för många av STFs fjällstationer och fjällstugor på statlig mark i västra Jämtlandsfjällen behöver förnyas före årsskiftet 2023/2024 då det gamla arrendeavtalet löper ut. Avtalet omfattar fjällstationerna Blåhammaren, Sylarna och Helags, men inte Storulvån där STF äger marken. Dessutom omfattas följande fjällstugor: Gåsen, Vålåvalen/Vålåstugan, Stensdalen, Anaris, Lunndörren, Fältjägaren, Skedbro och Rogen.

STFs fjällstugor och fjällstationer finns till för att möjliggöra det rörliga friluftslivet i området och garantera fjällsäkerheten. Antalet gästnätter på STFs egendrivna boenden i Jämtlandsfjällen är cirka 50 000 per år. Markupplåtelsen i det aktuella området ges av Länsstyrelsen men den kan enligt rennäringslagen bara ges under förutsättning att den inte leder till ”avsevärd olägenhet” för renskötseln. Därför har STF fört samtal med de berörda samebyarna om hur markupplåtelsen kan utformas så att inte renskötseln störs. Nu när en ny ansökan kommer att skickas in är det Länsstyrelsen som fattar beslut i frågan. I beslutsprocessen ingår ett formellt samråd med samebyarna. Det är även Länsstyrelsen som äger och förvaltar de statliga vandringslederna i området. Stora delar av västra Jämtlandsfjällen saknar formellt skydd i form av naturreservat eller nationalpark vilket innebär att det är svårare för Länsstyrelsen att reglera vad människor får göra i området. Vålådalens naturreservat omfattar några av STFs fjällstugor och där har nya förslag till reservatsföreskrifter tagits fram av Länsstyrelsen.

Stäng

Det kan vara svårt att skiljas från en trogen följeslagare...

Men för att du inte skall gå miste om funktioner på vår webbplats rekommenderar vi att du byter till en av följande webbläsare och aktiverar automatiska uppdateringar.