Det svenska friluftslivet är underfinansierat

9 februari 2021

210209 Friluftsorganisationer i Sverige välkomnar Per Bolund till den nya rollen, men han får ingen rast och ro. Kaffeautomaten får ministern hitta till en annan gång, nu är det fokus på kaffe i termos – utomhus. Det är dags för ministern att leverera på de löften som redan getts, skriver 23 organisationer som brinner för en aktiv fritid i naturen.

Svenskt Friluftsliv organiserar hela 1,6 miljoner medlemmar i vårt avlånga land. Precis som Per Bolund brinner vi för friluftsliv och vill göra det enklare för fler att vara ute mer. Och efterfrågan finns – men inte medlen. Merparten av allt friluftsarbete sker ideellt i Sverige. Varje år läggs 263 miljoner ideella aktivitetstimmar ner på friluftslivsarbete i landet. Det motsvarar 126 380 årsarbeten. Det är vi stolta över, men vi behöver också statliga medel för att kunna utveckla ny verksamhet, fullfölja våra uppdrag och bidra till att nå regeringens uppsatta mål.

Svenskt Friluftslivs samlade statliga anslag, som fördelas till landets friluftslivsorganisationer, har inte höjts sedan 2015 och ligger kvar på knappt 48 miljoner kronor per år. Det kan jämföras med att idrotten får runt 2 000 miljoner kronor per år i statligt anslag. Att det svenska friluftslivet är underfinansierat är ingen nyhet. Det har framförts under flera år. Coronapandemin har påverkat även friluftslivets organisationer ekonomiskt och i och med att allt fler människor i Sverige ägnar sig åt friluftsliv under pandemin så ställs nu frågan på sin spets.

Enligt SCB var mer än var tredje person i Sverige friluftsaktiv minst en gång i veckan redan före pandemin. Det nya coronavirusets framfart har ökat de här siffrorna markant på en väldigt kort tid. När Naturvårdsverket summerar 2020 så ser de rekordhöga besökssiffror i naturen under det gångna året och såväl länsstyrelser som friluftsorganisationer och ledförvaltare vittnar om stora eller mycket stora ökningar av antal besökare.

Dessutom är många av dessa besökare helt nya besökare, det vill säga de har ingen friluftsvana sedan tidigare. Det här är oerhört glada nyheter för alla oss som älskar friluftsliv och vill dela det med fler. Men det innebär också stora utmaningar på många platser runtom i landet där 2020 inneburit överfulla parkeringar, papperskorgar som svämmar över och markägarkonflikter.

Samtidigt som ett nyväckt naturintresse är på rejäl frammarsch så är många av friluftslivets organisationer allvarligt drabbade av de intäktsbortfall och restriktioner som pandemin inneburit. Exempelvis har Svenska Turistföreningen förlorat 100 miljoner kronor i intäkter under 2020 på grund av färre övernattande gäster. Friluftsfrämjandet har ingen möjlighet att med rådande restriktioner och ekonomiska ramar utbilda de ca 1 500 ledare som årligen skulle behövas för att möta den enorma efterfrågan. Flertalet organisationer vittnar om lokalavdelningar som tvingas ställa in en mängd aktiviteter vilket riskerar att få konsekvenser på lång sikt. Och det här är bara några exempel.

Det har kommit många stödpaket från regeringen de senaste månaderna, men inget av dem har varit riktat till friluftslivet. Coronapandemin har alltså slagit undan benen ekonomiskt för många friluftsorganisationer i samma stund som intresset för friluftsliv ökat lavinartat. Vi kan se det bara genom att titta på vår medlemstillväxt, som har lett till tiotusentals nya medlemmar under 2020.

Att friluftslivet är underfinansierat är som sagt ingen nyhet och så sent som i juni 2020 förklarade Per Bolund själv att han vill fördubbla stödet till landets friluftsorganisationer. När nu Bolund har blivit ansvarigt statsråd för friluftsliv är tillfället gyllene att göra handling av det löftet.

Ett ökat statsanslag till Sveriges friluftsorganisationer skulle bidra till flera av regeringens målsättningar:

Friluftsliv ger folkhälsa. Så sent som förra veckan gick Folkhälsomyndigheten ut med att friluftslivet är en viktig resurs för att möta några av folkhälsans stora utmaningar eftersom det ökar förutsättningarna för fysisk aktivitet och bättre psykisk hälsa. Myndigheten slår fast att det här inte minst är viktigt nu under en pandemi.

Friluftsliv ökar demokratin. Friluftslivets organisationer bygger på demokratiska grunder och genom att delta i en friluftsorganisation så ökar både kunskapen om och förståelsen för det demokratiska samhället. Inom Svenskt Friluftsliv finns runt 7 000 ideella styrelser och varje år får tusentals nya medlemmar lära sig mer om demokratiska beslutsmetoder.

Friluftsliv bidrar till integration. Friluftsorganisationernas aktiviteter stärker jämställdheten och naturen i sig behandlar alla lika oavsett ursprung. En nappande fisk bryr sig inte om var en människa är född, vilket kön personen har, eller om hen är funktionsvarierad. Friluftsaktiviteterna är inriktade på att lära sig om naturen, att orientera sig och känna sig trygg. Ytterligare en aspekt är att det vid aktiviteterna finns tillfälle att knyta viktiga kontakter och på det sättet också ge ökade möjligheter för integration.

Friluftsliv ökar naturförståelsen. Friluftsliv innebär att se naturen på nära håll och också lära sig samspelet där. I en tid av klimatförändringar och pandemi blir det tydligt hur viktigt det är att förstå de olika rollerna på planeten. Friluftsorganisationerna bidrar till ökad kunskap om natur, djur och människans plats i tillvaron, inte minst genom Allemansrätten.

När Naturvårdsverket senast 2019 följde upp hur det går med regeringens friluftsmål så var resultatet inte så upplyftande. Det var bara tre av de tio målen som tjänstemännen kunde slå fast att de pekar åt rätt håll. Svenskt Friluftsliv är en avgörande kraft för att kunna uppfylla de mål som regeringen själva satt. Det finns kraft och kunnande att nå ända fram, men medlen saknas.

År 2021 är utsett till Friluftslivets år. Med stöd av regeringen genom Naturvårdsverket går 150 organisationer nu samman för att få fler människor att prova friluftsliv och öka medvetenheten om friluftslivets värden och allemansrätten. En viktig satsning som vi välkomnar, men vi behöver se frågorna även på längre sikt – bortom årsskiftet.

Svenskt Friluftsliv har verktygen och engagemanget för att nå ut till nya naturbesökare. Vi vill inget hellre än att bidra till att alla nyväckta friluftsutövare får lära sig mer om allemansrätten och prova på hållbara friluftsmetoder som värnar djur, natur och lokalsamhället. Redan i dag arbetar vi med de här frågorna gentemot barn, ungdomar och vuxna över hela landet. Men behoven överstiger medlen, flera gånger om.

Vi vet att även Per Bolund ser både behoven och möjligheterna för det svenska friluftslivet. Du har visserligen precis börjat på ditt nya jobb, men vi har inte tid att vänta. Nu är det dags att visa för alla att Sveriges nya miljöminister menar allvar med de tidigare löftena om bättre ekonomiska förutsättningar för det svenska friluftslivet.

Ulf Silvander
generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Lars Lundström
generalsekreterare Friluftsfrämjandet

Maria Ros Hjelm
generalsekreterare Svenska Turistföreningen

Sten Frohm
generalsekreterare Sportfiskarna

Emma Borggrén-Franck
generalsekreterare Klätterförbundet

Ulf Uddman
vd Svenska Kennelklubben

Susanne Söderholm
förbundschef Orienteringsförbundet

Anna Rydberg
ordförande Islandshästförbundet

Magnus Erstrand
generalsekreterare Svenska Livräddningssällskapet

Bodil Åström
generalsekreterare 4H

Peter Jakobsson
ordförande Fjällklubben

Peter Karlsson
verksamhetschef Båtunionen

Therese Palm
generalsekreterare Brukshundklubben

Dag Johansson
generalsekreterare Kanotförbundet

Eva Bjernudd
generalsekreterare Korpen

Stina Rigbäck
tf. föreningschef Bird Life

Fredrik Norén
generalsekreterare Svenska Kryssarklubben

Sara Brunskog
generalsekreterare Frisksportförbundet

Isabella Thöger
verksamhetschef Cykelfrämjandet

Viggo Otterhals
ordförande Folksportförbundet

Lena Ström
förbundssekreterare Skog och Ungdom

Pehr-Johan Fager
ordförande Hälsofrämjandet

Anne Österberg
generalsekreterare Skridskoförbundet