Naturklyftan: Alla barn får inte tillgång till naturen

3 september 2018

För andra året i rad släpper vi nu rapporten Naturklyftan. Den visar fortsatt att stora grupper av barn och unga växer upp utan att känna till den svenska naturen. Kunskap, tillgänglighet och socioekonomiska faktorer påverkar vilka barn som faktiskt har tillgång till naturen. Hälften av alla föräldrar uppger att deras barn inte kommer ut i naturen i tillräckligt stor utsträckning. Och 1 av 4 föräldrar säger att de som familj inte spenderar tillräckligt mycket tid i naturen. För ensamstående föräldrar beror det i högre grad på den ekonomiska situationen. Det visar två undersökningar som STF låtit göra via Novus och bland STFs 238 000 medlemmar.

STF bedriver flera projekt för att göra naturen tillgänglig för fler. I helgen startade Höstlövet – ett initiativ där barnfamiljer, som av sociala- och/eller ekonomiska skäl har svårt att komma ut i naturen kan ansöka om att få uppleva ett naturnära höstlov någonstans i Sverige. STF står för resa, boende, mat och aktiviteter. Det hela finansieras av att nu under september går medlemsavgiften från nya medlemmar som kommer in via webben oavkortat till Höstlövet och andra kan bidra via swish. www.svenskaturistforeningen.se/hostlovet

– Under min uppväxt fick jag ofta höra ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Och nog har jag sagt just de orden till mina barn också. För naturen är fantastisk oavsett om solen värmer klipporna eller om regnet öser ner i skogen. Men jag vet också att för många människor är de orden inte riktigt sanna. För vad händer när man inte har råd med kläder oavsett väder, säger Magnus Ling, generalsekreterare på STF.

145 000 barn i Sverige lever i familjer med låg inkomststandard enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Och även om naturen är gratis visar STFs undersökning att tusentals föräldrar ser ekonomi som ett hinder för att deras barn ska komma ut i naturen. Ekonomin kan påverka möjligheten att ta sig till naturområden eller att köpa lämpliga kläder. Men det kan också bero på andra faktorer som är nära sammankopplat med socioekonomiska faktorer – exempelvis erfarenheter, tid och resurser.

– Vi har rätt att tälta i skogen och bada i någon av alla tusentals sjöar. Från norr till söder, naturen tillhör oss alla tack vare allemansrätten. Trots det utesluts vissa grupper från naturen, inte minst på grund av socioekonomiska faktorer. Ett barns möjlighet att få komma ut i naturen påverkas av sin familjs kunskap om naturen och ekonomi – men också av den fysiska tillgängligheten till naturområden, säger Magnus Ling.

2 av 5 svenska barn bor i något av landets storstadsregioner, vilket kan påverka möjligheten att ta sig till grönområdet. Exempelvis har nästan alla som bor i Stockholms stad närmare än 300 meter till ett grönområde. Men för barn kan andra hinder än det faktiska avståndet påverka tillgängligheten, exempelvis en stor väg som måste passeras på vägen dit. I rapporten Naturklyftan säger miljöminister Karolina Skog (MP) att det viktigaste politiken kan göra för att tillgängliggöra naturen är att säkra naturområden nära bostadsområden och skolor. Hon understryker att regeringen och våra myndigheter lägger stora resurser på att skydda tätortsnära natur och att göra den tillgänglig.

– Mycket görs för att möjliggöra att fler barn ska få tillgång till naturen. Regeringen har till exempel dubblat stödet till friluftsorganisationer sedan 2016 för att stärka skolans verksamhet med aktiviteter utomhus och ett uttalat fokus på naturkontakt, fysisk aktivitet, mångfald och integration. Men mer måste göras, annars riskerar vi att en stor del av våra kommande generationer går miste om vår främsta resurs – naturen, säger Magnus Ling.

STF är en ideell förening som arbetar för att alla som vill ska få möjlighet att upptäcka Sverige och vår fantastiska natur och kultur. Vi vill inspirera till resande, aktiviteter och äventyr runtom i Sverige och vi har gjort det sedan 1885. Tillsammans med 238 000 medlemmar gör man det idag bland annat genom sina boenden över hela Sverige, men också via satsningar som Tillsammansläger, Fjälluffa och inte minst initiativet Höstlövet som möjliggör för fler barn att få en naturnära höstlovsupplevelse.

Hela rapporten finns här:
https://www.svenskaturistforeningen.se/app/uploads/2018/06/naturklyftan-2018.pdf

Längre film:
https://youtu.be/X0u13sLSYFE

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Jenny Engström, kommunikationsansvarig STF
Jenny.engstrom@stfturist.se
0735-45 26 44

Sammanfattning av Naturklyftan
Att intresset för friluftsliv ökar i Sverige märks inte minst på STFs stigande medlemskurva och det höga trycket på våra 300 boenden under högsäsong. Trots att skogen täcker två tredjedelar av landets yta och Sverige har en 240 mil lång kuststräcka finns en klyfta mellan de som har en reell tillgång till naturen, och de som inte har det. STF påvisar i rapporten att socioekonomiska faktorer påverkar chanserna till ett aktivt friluftsliv för barn.

EKONOMI
145 000 barn i Sverige lever i familjer med låg inkomststandard. Även om naturen är gratis visar STFs undersökning att tusentals föräldrar ser ekonomi som ett hinder för att deras barn ska komma ut i naturen. Hur ekonomin faktiskt spelar in kan variera. Det kan handla om att ta sig till naturområden, möjligheten att köpa lämpliga kläder eller en upplevd bild av att natur kräver dyr utrustning. Men det kan också bero på andra faktorer som är nära sammankopplat med socioekonomisk situation, exempelvis erfarenheter, tid och resurser.

KUNSKAP
En övervägande del av föräldrarna i undersökningen tror att barnet skulle spendera mer tid i naturen om de gjorde fler utflykter som familj. Att spendera tid i naturen som barn bygger kunskap och en trygghetskänsla som man tar med sig in i vuxenlivet och som i sin tur kan gå i arv till nästa generation. I många delar av världen är skogen en farlig plats vilket kan påverka utrikesföddas relation till skogen. Därför är kunskap om både naturen och allemansrätten avgörande för att skapa trygghet.

TILLGÄNGLIGHET
Tillgängligheten är avgörande för att barn ska kunna spendera tid i naturen, med eller utan sina föräldrar. 2 av 5 svenska barn bor i något av landets storstadsregioner, vilket kan påverka möjligheten att ta sig till grönområdet även om det finns i nära anslutning till hemmet. Nästan alla som bor i Stockholms stad har närmare än 300 meter till ett grönområde. Men för barn kan andra hinder än det faktiska avståndet påverka tillgängligheten, exempelvis en stor väg som måste passeras på vägen dit. Tillgänglighet handlar alltså inte bara om avståndet fågelvägen, utan om möjligheten att ta sig dit för barnet själv och familjen.

Förutom att den växande naturklyftan riskerar att cementera det ökande gapet mellan samhällsklasser kan den också leda till minskad fysisk och psykisk hälsa bland unga. Helt avgörande för att göra naturen mer tillgänglig är dels att kommunerna tar sitt ansvar och planerar städer där barn på egen hand kan ta sig till naturen, men också en ökad kunskap bland både vuxna och barn om naturen och allemansrätten.