Facebook
Twitter
Pinterest

Skidor för fjället

Skidutrustning är en djungel av olika märken, egenskaper och utföranden. Om du bara åker då och då kan det vara klokt att hyra skidutrustning. Då vet du att den är anpassad till aktiviteten på plats och du slipper lägga tusenlappar på utrustning som kanske används en vecka per år. För att hjälpa dig som ändå tänkt köpa skidutrustning har vi samlat information som förhoppningsvis ska hjälpa dig välja det som passar bäst för just dina vinteraktiviteter.

För enkelhetens skull delar vi in dem i fyra olika huvudtyper:

    • Längdskidor för åkning i preparerade spår.
    • Turskidor för obanad terräng och på fjället.
    • Telemarksskidor för skidbestigning med lös häl.
    • Randonnée-skidor för alpin skidbestigning.

Längdskidor
Längdskidor är smala, lätta skidor avsedda för åkning i preparerade spår. De är inte lämpliga på fjället där spår saknas. Skating-skidor på vårskaren kan vara ett sätt att ta sig fram snabbt och lätt, men bara om man är en erfaren skidåkare.

Turskidor
Turskidor med en bredd på 50-60 millimeter ger stabilitet. Skidorna ska ha midja, det vill säga vara smalare på mitten. De blir då lättare att styra och svänga. Stålkanter ger trygghet på hårdare snö, underlättar svängen och gör skidan starkare.

En turskida ska, precis som en längdskida, ha slutspann, eller dubbelspann. Det innebär att när du står med jämn vikt på båda skidorna är det en luftspalt under mittenpartiet på skidan. När du ställer i dig på en fot trycks skidan ner helt mot underlaget. Det är i detta mittenparti som skidorna vallas för fäste, eller har en fästzon som ger fäste utan valla. När du står på båda skidorna glider du på den främre och bakre delen av skidorna. När du trycker ner den ena skidan får du fäste och kan skjuta ifrån.

Det är viktigt att du har ett slutspann som passar till din egen vikt och skidförmåga. Är slutspannet för hårt orkar du inte trycka ner det och får inget fäste. Är det för mjukt får du sämre glid och vallan slits bort mycket snabbare. När du provar ut spann: tänk på att du sannolikt har en ryggsäck med dig på turen – du väger alltså ett antal kilo mer.

Turskidor för fjället bör också ha stålkant så att du får fäste på hård packad snö på sluttande fjällsidor. Breda långa skogskidor utan stålkant funkar bra i djup snö på platt mark men sämre på hårdblåsta fjällsluttningar.

Telemarkskidor
Telemarkskidor är gjorda för att svänga med. För vanlig turåkning är de inte lämpliga men det finns skidor som kombinerar egenskaperna för turåkning med egenskaper som gör dem lätta att svänga. Dessa skidor är då vanligen lite bredare än turskidor och har ett kortare och mjukare slutspann.

En skida för mer renodlad telemark har inget slutspann. Det gör skidan lättare att trycka ner i snön vilket underlättar svängen. På senare år har skidorna blivit allt kortare och bredare, vilket också kräver styvare och högre pjäxor. Därmed har också möjligheterna att använda utrustningen för turåkning minskat.

Alpin turutrustning – randonnéeskidor
Alpin turutrustning för toppturer, även kallad randonnée-utrustning, är alpinskidor med särskilda turbindningar där hälen kan frigöras när du går uppför. Grovt förenklat kan man dela upp utövarna, och därmed utrustningen, i två skolor: gramjägarna och de som ser till åkupplevelsen. I den första skolan ligger fokus på låg vikt, specialanpassade pjäxor och bindningar och man accepterar lite sämre stabilitet utför för att få en lättare färd uppför berget. Den andra gruppen väljer stadigare pjäxor, kraftigare bindning och bredare skidor för att få stabilare åkning utför.

Vallning eller vallafritt?
Plastskidor som du vallar själv för fäste ger bättre glid, men är du inte van att valla kan du välja så kallade vallningsfria skidor. Det innebär inte att du helt kan avstå från vallning. Alla skidor måste vallas för att glida bra och för att de inte ska torka sönder. Den vallningsfria zonen ska också skyddas. Oftast med sprayvalla som är anpassad till materialet i den vallningsfria zonen. Fråga där du hyr eller köper dina skidor.

Ett alternativ är den vallatejp som blivit populär de senaste åren. Den är lätt att sätta på och fungerar i en stor variation av snöförhållanden. Men det krävs en del pyssel om du ska valla om. Det är inget du gör på fjället.

Mer renodlade telemarksskidor vallas normalt bara för glid och kompletteras med stig-hudar för att få fäste. Detsamma gäller randonnéeskidor för alpina toppturer.

Stighudar
Hudar under skidor är inget nytt. Redan forntida människor använde djurskinn under skidorna, exempelvis sälskinn, för att lättare ta sig fram. Bland annat användes en kortare skinnklädd skida till att skjuta ifrån med, medan man gled på en längre oklädd skida – jämför det med sparken.

Idag är stighudar oftast av syntetmaterial och de klistras fast under båda skidorna för att man lättare ska ta sig uppför i brant terräng. När skidan trampas ner i snön och får ett tryck neråt och bakåt reser sig håren på skinnen och greppar i snön. När du skjuter skidan framåt lägger sig håren igen och skidan kan glida. Väl uppe tas stighudarna av inför den kommande nerfärden.

De som gör skidbestigningar och toppturer har självklart stighudar i utrustningen, men även den som gör mer traditionella fjällturer kan ha stor nytta av ett par smala. Du kan på ett lättsamt sätt göra enklare toppturer, de är till stor hjälp om du drar pulka och de kan användas för att få fäste när det är speciellt svårvallade förhållanden. Det finns även skidor med korta stighudar under fästzonen. ”Kick skins” kallas de ibland, eller ”fellesystem” hos någon tillverkare. Dessa är ett utmärkt alternativ till vallningsfria turskidor.

Pjäxor
Stabila pjäxor ger en vilsam skidåkning, och en vridstyv sula gör det enklare att styra och svänga skidorna. Är pjäxorna däremot för hårda eller för höga, som vissa telemarksskor, är de inte lämpliga för turåkning. En rymlig och noga utprovad lädersko eller en variant med textil minskar risken för skavsår och håller foten varm. Undvik lätta mjuka längdåkningspjäxor vid turer på fjället.

Bindning
En kraftig bindning ger skidskon stabilitet. När du väljer bindning, tänk efter om du kan laga den om den går sönder ute på fjället. Kommer du fram till att du inte kan det, bör du välja en annan, och därmed sannolikt också en annan pjäxa som passar till bindningen.

Stavar
Stavarna bör räcka dig till axlarna och ha stålspetsar så att de tränger igenom skare och is. Ett skönt grepp och handledsremmar som kan justeras är också viktiga för komfort och effektiva stavtag. En turstav bör också ha en stor truga så att staven inte sjunker ner när snön är mjuk och djup. Ta gärna med en extra truga och en extra teleskopstav per sällskap om ni ska färdas långa sträckor. Trillar du på staven kan den gå av.