Kåsa vid fjällbäck

Samiska ortsnamn

De samiska ortnamnen dominerar i den svenska fjällkedjan från Treriksröset och ner till norra Jämtland. Idag ersätts också de försvenskade namnen på fjällkartan med den ursprungliga samiska stavningen.

Alla ortnamn har kommit till utifrån en praktisk funktion. Människor har behövt identifiera och lokalisera topografiska lokaler eller objekt. Namnen innehåller ord som karaktäriserar platsen, berättar om händelser vid en viss tidpunkt, anger nybyggares namn eller dylikt.

I de samiska ortnamnen återfinns ord som är specifika för samernas levnadsbetingelser i fjällen, t ex flera ord för fjäll med olika innehåll: cohkka (tjåkka) som betyder fjälltopp, gaisi (kaise) som betyder brant högfjäll och oaivi (åive) som betyder huvudformat fjäll. Många ord i samiskan går inte att översätta med ett svenskt ord utan kräver ett helt uttryck, vilket gör också namnen omöjliga att översätta med ett ord.

Kortfattade och förenklade uttalsregler

á = svenskt a i hatt med långt uttal
o = å i fått
u = o i jord
c, z = ts i hets
c, ž = tsch i rutschbana
š = sj-ljudet i uppsvenskt fors

I diftongerna ea, ie, oa och uo uttalas båda bokstäverna.

Vanliga samiska terrängord och lägesangivande adjektiv
De kan stavas på olika sätt beroende på de dialektala förhållandena i området. Här anges de oftast förekommande. 

 áhpi, ape stor myr, myrlandskap
 bákti, pakte brant klippväg
 coalmi, tjålme sund
 cohkka, tjåkkå fjälltopp
 corru, tjärro bergrygg
 eatnu, ätno älv, å
 gáisi, kaise brant högfjäll
 gorsa, kårså ravin, trång dal
 jávri, jaure sjö
 jávrras, jauratj liten sjö
 jeaggi, jägge myr
 jietnja, jiekna is, jökel, glaciär
 johka, jåkkå bäck, å
 láhku, lako högtliggande vidsträckt fjällhed
 luokta vik
 luoppal liten insjö genomfluten av en älv
 luspi, luspe ställe där en å rinner ut ur en sjö, utflöde
 njárga, njarka udde
 njunni, njunnje utlöpare från ett fjäll
 oaivi, åive huvudformat fjäll
 riehppi, rieppe svårtillgänglig nischformad dal, oftast med glaciär
 sáiva, salva sjö
 savvun, savon sel, lugnvatten
 skáldi, skaite landtunga mellan två vattendrag som flyter ihop
 suolu, suolo ö, holme
 vággi, vagge dalgång, u-formad dal
 varaš, varatj litet fjäll
 várdu, vardo lågfjäll med utsiktshöjd
 varri, vare berg, fjäll
 ailip, alep västligare, högre
 allmus, alem us västligast, högst
 lulip, lulep östligare
 lulimus, lulemus östligast
 bajip, pajep övre, högre
 bajimus, pajemus överst, högst
 vuolip, vuolep nedre, lägre

Fler sidor om fjällen

visar-vägen-vandrare-fjällen

Allt om fjällen

Det finns mycket att upptäcka i den svenska fjällvärlden och ju mer du vet, desto roligare blir det.

skidåkare som ger sig ut på fjället efter fjällsäkerhetskurs

Fjällsäkerhet

Lär dig om laviner, ta reda på hur du bäst förebygger skador, eller läs om hur du vadar säkert på din vandring.

fjällvandrare-vilar-mellan-nallo-och-vistas

Fjällvandring

I fjällen finns hundratals mil med markerade vandringsleder. Här hittar du allt du behöver veta om fjällvandring.

Det kan vara svårt att skiljas från en trogen följeslagare...

Men för att du inte skall gå miste om funktioner på vår webbplats rekommenderar vi att du byter till en av följande webbläsare och aktiverar automatiska uppdateringar.