Samiska ortsnamn
De samiska ortnamnen dominerar i den svenska fjällkedjan från Treriksröset och ner till norra Jämtland. Idag ersätts också de försvenskade namnen på fjällkartan med den ursprungliga samiska stavningen.
Alla ortnamn har kommit till utifrån en praktisk funktion. Människor har behövt identifiera och lokalisera topografiska lokaler eller objekt. Namnen innehåller ord som karaktäriserar platsen, berättar om händelser vid en viss tidpunkt, anger nybyggares namn eller dylikt.
I de samiska ortnamnen återfinns ord som är specifika för samernas levnadsbetingelser i fjällen, t ex flera ord för fjäll med olika innehåll: cohkka (tjåkka) som betyder fjälltopp, gaisi (kaise) som betyder brant högfjäll och oaivi (åive) som betyder huvudformat fjäll. Många ord i samiskan går inte att översätta med ett svenskt ord utan kräver ett helt uttryck, vilket gör också namnen omöjliga att översätta med ett ord.
Kortfattade och förenklade uttalsregler
á = svenskt a i hatt med långt uttal
o = å i fått
u = o i jord
c, z = ts i hets
c, ž = tsch i rutschbana
š = sj-ljudet i uppsvenskt fors
I diftongerna ea, ie, oa och uo uttalas båda bokstäverna.
Vanliga samiska terrängord och lägesangivande adjektiv
De kan stavas på olika sätt beroende på de dialektala förhållandena i området. Här anges de oftast förekommande.
| áhpi, ape | stor myr, myrlandskap |
| bákti, pakte | brant klippväg |
| coalmi, tjålme | sund |
| cohkka, tjåkkå | fjälltopp |
| corru, tjärro | bergrygg |
| eatnu, ätno | älv, å |
| gáisi, kaise | brant högfjäll |
| gorsa, kårså | ravin, trång dal |
| jávri, jaure | sjö |
| jávrras, jauratj | liten sjö |
| jeaggi, jägge | myr |
| jietnja, jiekna | is, jökel, glaciär |
| johka, jåkkå | bäck, å |
| láhku, lako | högtliggande vidsträckt fjällhed |
| luokta | vik |
| luoppal | liten insjö genomfluten av en älv |
| luspi, luspe | ställe där en å rinner ut ur en sjö, utflöde |
| njárga, njarka | udde |
| njunni, njunnje | utlöpare från ett fjäll |
| oaivi, åive | huvudformat fjäll |
| riehppi, rieppe | svårtillgänglig nischformad dal, oftast med glaciär |
| sáiva, salva | sjö |
| savvun, savon | sel, lugnvatten |
| skáldi, skaite | landtunga mellan två vattendrag som flyter ihop |
| suolu, suolo | ö, holme |
| vággi, vagge | dalgång, u-formad dal |
| varaš, varatj | litet fjäll |
| várdu, vardo | lågfjäll med utsiktshöjd |
| varri, vare | berg, fjäll |
| ailip, alep | västligare, högre |
| allmus, alem us | västligast, högst |
| lulip, lulep | östligare |
| lulimus, lulemus | östligast |
| bajip, pajep | övre, högre |
| bajimus, pajemus | överst, högst |
| vuolip, vuolep | nedre, lägre |
Fler sidor om fjällen
Allt om fjällen
Det finns mycket att upptäcka i den svenska fjällvärlden och ju mer du vet, desto roligare blir det.
Fjällsäkerhet
Lär dig om laviner, ta reda på hur du bäst förebygger skador, eller läs om hur du vadar säkert på din vandring.
Fjällvandring
Den svenska fjällkedjan sträcker sig från Treriksröset i norr till Dalarna i söder. Här väntar hisnande landskap och hundratals mil med markerade vandringsleder.
