Samiska ortsnamn

De samiska ortnamnen dominerar i den svenska fjällkedjan från Treriksröset och ner till norra Jämtland. Idag ersätts också de försvenskade namnen på fjällkartan med den ursprungliga samiska stavningen.

Alla ortnamn har kommit till utifrån en praktisk funktion. Människor har behövt identifiera och lokalisera topografiska lokaler eller objekt. Namnen innehåller ord som karaktäriserar platsen, berättar om händelser vid en viss tidpunkt, anger nybyggares namn eller dylikt.

I de samiska ortnamnen återfinns ord som är specifika för samernas levnadsbetingelser i fjällen, t ex flera ord för fjäll med olika innehåll: cohkka (tjåkka) som betyder fjälltopp, gaisi (kaise) som betyder brant högfjäll och oaivi (åive) som betyder huvudformat fjäll. Många ord i samiskan går inte att översätta med ett svenskt ord utan kräver ett helt uttryck, vilket gör också namnen omöjliga att översätta med ett ord.

Kortfattade och förenklade uttalsregler

á = svenskt a i hatt med långt uttal
o = å i fått
u = o i jord
c, z = ts i hets
c, ž = tsch i rutschbana
š = sj-ljudet i uppsvenskt fors

I diftongerna ea, ie, oa och uo uttalas båda bokstäverna.

Vanliga samiska terrängord och lägesangivande adjektiv
De kan stavas på olika sätt beroende på de dialektala förhållandena i området. Här anges de oftast förekommande. 
 áhpi, ape  stor myr, myrlandskap
 bákti, pakte  brant klippväg
 coalmi, tjålme  sund
 cohkka, tjåkkå  fjälltopp
 corru, tjärro  bergrygg
 eatnu, ätno  älv, å
 gáisi, kaise  brant högfjäll
 gorsa, kårså  ravin, trång dal
 jávri, jaure  sjö
 jávrras, jauratj  liten sjö
 jeaggi, jägge  myr
 jietnja, jiekna  is, jökel, glaciär
 johka, jåkkå  bäck, å
 láhku, lako  högtliggande vidsträckt fjällhed
 luokta  vik
 luoppal  liten insjö genomfluten av en älv
 luspi, luspe  ställe där en å rinner ut ur en sjö, utflöde
 njárga, njarka  udde
 njunni, njunnje  utlöpare från ett fjäll
 oaivi, åive  huvudformat fjäll
 riehppi, rieppe  svårtillgänglig nischformad dal, oftast med glaciär
 sáiva, salva  sjö
 savvun, savon  sel, lugnvatten
 skáldi, skaite  landtunga mellan två vattendrag som flyter ihop
 suolu, suolo  ö, holme
 vággi, vagge  dalgång, u-formad dal
 varaš, varatj  litet fjäll
 várdu, vardo  lågfjäll med utsiktshöjd
 varri, vare  berg, fjäll
 ailip, alep  västligare, högre
 allmus, alem us  västligast, högst
 lulip, lulep  östligare
 lulimus, lulemus  östligast
 bajip, pajep  övre, högre
 bajimus, pajemus  överst, högst
 vuolip, vuolep  nedre, lägre

 

Det kan vara svårt att skiljas från en trogen följeslagare...

Men för att du inte skall gå miste om funktioner på vår webbplats rekommenderar vi att du byter till en av följande webbläsare och aktiverar automatiska uppdateringar.