Kjell går med vandringsstav i grönskan

Vägvisaren som söker upplevelser runt knuten

Vandringsambassadören Kjell inviger nybörjare till vandringens anspråkslösa värld, där ångest över prestation och utrustning inte hör hemma.

Kjell Knutsson har närmast en mission att sprida ordet om vandring. I sitt yrkesliv jobbade han som lärare och rektor för en skola med utbildningar inom turism och friluftsliv. Idag är pensionären Kjell engagerad i lokalavdelningen STF Folkunga, där han hjälper unga som gamla att ta sina första vandringssteg.

Är man nyfiken på vandring så är STFs lokalavdelningar en given start tycker Kjell. Han försäkrar att alla som dyker upp kommer att klara av det.

– Och det spelar inte så stor roll vad man har på sig. Det räcker med bra skor, en ryggsäck med regnkläder och en extra tröja. En flaska vatten och matsäck får man inte heller glömma.

Grupp som grillar under lokal upptäcktsfärd

– Många är rädda för att ha fel utrustning. Det finns inte något som heter “fel utrustning”. Börja med det du har, säger Kjell. Efter hand kommer man underfund med vad man behöver.

Kjell märker att nya deltagare, särskilt yngre, ser vandring som en prestation istället för en härlig upptäcktsfärd.

”Man måste inte åka upp till Kebnekaise för att se fina vyer.”

– De är rädda att det är för mycket tävlingsmoment. Vi behöver slå hål på det – här ska vi inte åka Vasaloppet eller cykla Vätternrundan. I sin vardag vill ju många annars prestera. Man tävlar, gymmar och springer. I konceptet “vandring” ingår istället mjuka värden, som det enkla i att man mår bra av att vistas i skog och mark.

Kjell fortsätter:

– Det finns dessutom en bild av att det ska vara fjällvandring, att det krävs dramatisk natur för att få en upplevelse. Men du kan få wow-känslor av lokala äventyr också.

– Jag minns särskilt en vandring med lokalavdelningen, till sjön Sommen där Torpön ligger. Där satt vi högst upp på berget – med utsikt över vad som ser ut som en skärgård – och fikade, pratade och diskuterade vad vi såg framför oss. “Att det kan se ut så här”, var det många som sa. Man måste inte åka upp till Kebnekaise för att se fina vyer.

Dimma över vackert skärgårdslandskap

Att uppleva sitt närområde är också en kostnads- och tidsfråga. Det är mycket mer praktiskt att vandra runt knuten under en helg än att viga en hel vecka med lång transport.

Kjell själv har varit ute i naturen sen tonåren. Han har sysslat med vandring, skidåkning och paddling – den formen av aktivitet där man tar sig från punkt A till punkt B och där upplevelsen ligger i färden (inte i placeringen på en resultatlista). För honom handlar det om att dels uppleva naturen, dels lära känna andra människor, dels förstå sig själv bättre. Det sistnämnda är belöningen efter att man ställts mot utmaningar under strapatser.

När Kjell jobbade på friluftsgymnasiet var det en del i budskapet till eleverna att vistelse i natur ger insikter om sig själv – att man till exempel klarar av mer kyla än vad man tror, att man i klättring måste kunna lita på varandra eller att man lyckas bättre med att ta sig över en fors om man hjälps åt. Allt det där bygger livserfarenhet.

Friluftsliv ger också en förståelse och känsla för naturen, vilket i sin tur skapar en motivation att värna om miljön och bekämpa klimatförändringar.

”Nytt för i år är ett kortare kompletterande alternativ på ca 3–4 km, för personer som inte har möjlighet att gå en lång sträcka, men som ändå vill komma ut och röra sig i ett socialt sammanhang.”

Tillbaka till lokalavdelningarna. Vad gör de egentligen? En lokalavdelnings syfte är att öppna ögonen för natur och kultur i närområdet.

– Vandring är ett väldigt bra sätt att visa nya platser och ta sig ut dit man annars inte skulle gå själv, säger Kjell.

Lokalavdelningen STF Folkunga bjuder ofta in externa gäster som kan dela med sig av kunskap om allt från kulturhistoriska sevärdheter, till Sveriges skogar. Därutöver anordnar lokalavdelningen studiebesök, kulturaftnar med mera.

Grupp med glada vandrare

Men det stora återkommande inslaget är vandringen som på söndagar en gång i månaden hålls mellan klockan 10.00 och 15.00. Då förbereder lokalavdelningen en tur på 10 km, som passar alla nivåer.

– Nytt för i år är ett kortare kompletterande alternativ på ca 3–4 km, för personer som inte har möjlighet att gå en lång sträcka, men som ändå vill komma ut och röra sig i ett socialt sammanhang, säger Kjell.

För barnfamiljer finns också en särskild familjevandring på söndagar varje månad – även det en ny satsning för i år. Tanken är att väcka nyfikenhet och skaffa kunskap genom roliga aktiviteter längs vägen.

Ambitionen för alla vandringstyper är att deltagare inte ska behöva gå fram och tillbaka. Istället satsas det på rundturer eller leder som via samåkning i bil, buss eller tåg tar deltagarna tillbaka till startpunkten.

Genom åren har det blivit många söndagsvandringar. Är det inte svårt att hitta nya sträckor att vandra?

– Nej, säger Kjell, det finns hur mycket som helst. Bara Östgötaleden är 140 mil lång. Utöver det finns en rad naturskyddade områden, liksom Signaturled Omberg.

Med vandringstempot 10 km per månad räcker Östgötaleden i nästan 12 år. I teorin kan Kjell skola in en ny generation friluftsmänniskor innan lokalavdelningen behöver vandra samma sträcka.

Vandrare ser på vacker utsikt över skog

Fler sidor om vandring

konstnär-bålar-och-berättar-vistats-fjällstuga

Startsida berättelser

Söker du inspiration inför nästa vandring? Här hittar du berättelser som skildrar olika människors vandringsupplevelser.

Startsida vandring

Det fantastiska med vandring i Sverige är att det alltid finns mer att upptäcka.

Det kan vara svårt att skiljas från en trogen följeslagare...

Men för att du inte skall gå miste om funktioner på vår webbplats rekommenderar vi att du byter till en av följande webbläsare och aktiverar automatiska uppdateringar.