Forskaren som älskar att basta
Firoz introducerades till vandring av sina forskarkollegor i Lund. Sedan dess är han fast och måste ut i naturen åtminstone en gång varje sommar.
Firoz öppnar trädörren. Han tassar ner till ån, hejdar sig en stund och lyfter blicken mot landskapet som omger honom. Ångan från den varma kroppen rör sig i synfältets underkant när han med blicken följer konturen av bergsmassiven. Han tar ett andetag och kliver ner i det kalla vattnet. Blodflödet ökar plötsligt, adrenalinet forsar och endorfiner väller fram. Runt omkring fortsätter vattnet att rinna förbi i tysthet.
Kombinationen av fjällbastu och bad har för Firoz blivit sinnebilden av vandring. Det är den perfekta skärningspunkten mellan vacker natur, avkoppling och utmattning efter en dag i rörelse. I sina dagdrömmar återkommer han ofta till bastun i Abiskojaure, som han besökte under en tur längs Kungsleden. Det var som att bada i ett vykort.
Sommaren 2018 fick Firoz nytt bränsle till dagdrömmarna när han och en kompis med familj vandrade mellan Vålådalen och Stensdalen. Leden var lättvandrad, runt 13 km, och gick genom björk- och barrskog. Efter en natt i tält tog de den brantaste vägen mot toppen av Lillstensdalfjället, vilket var utmanande men helt genomförbart. Väl på toppen var vädret klart och utsikten fantastisk. Fjället var en höjdpunkt i dubbel bemärkelse, men efterföljande bastubad i Stensdalen var det som etsade sig fast i minnet. Den nyrenoverade bastun ligger perfekt vid Stensån, i ett häpnadsväckande landskap.
”Jobbet som forskare kan ibland vara stressigt så det är skönt att komma ut, träffa vänner, slappna av, bada och inte tänka på något annat än den vilda naturen.”
Att Firoz började vandra var en ren tillfällighet. Första kontakten var 2009, när han blev antagen till en doktorandtjänst i mikrobiell ekologi vid Lunds universitet.
– I Lund träffade jag kollegor som jobbade i skogen och vandrade på fritiden. Jag följde med dem ut och tyckte att det var kul.
Därmed blev Firoz introducerad till något som inte alls är lika populärt i hans hemland Indien. Trots att han växte upp vid en tropisk regnskog var det svårt att skapa ett intresse kring vandring och natur. I skogen fanns nämligen så farliga djur att han som barn inte ens fick utforska närområdet.
Det visade sig att vandring passade Firoz ypperligt.
– Jobbet som forskare kan ibland vara stressigt så det är skönt att komma ut, träffa vänner, slappna av, bada och inte tänka på något annat än den vilda naturen.
Firoz tyckte också om den fysiska utmaningen – att sporra sig själv att gå ett visst antal kilometer per dag.
Idag är vandringen nästintill ett behov. Firoz säger att han måste vandra en gång varje sommar. Han och vännerna brukar prata om nästa gemensamma äventyr under den traditionsenliga julmiddagen.
– Då föds idén. Sen planerar vi resan ungefär 2–3 månader före avfärd.
Firoz har också engagerat sig som dugnadsarbetare åt STF. Han var med i en grupp som rustade upp stugan i Pålnoviken, som ligger vackert vid Torneträsk. Han stannade till och med kvar några dagar extra för att gå till norska gränsen.
Engagemanget har inneburit ett sammanhang där Firoz, som beskriver sig själv som fåordig, har fått lära känna nya personer. Tack vare dugnadsprojektet har han också byggt upp ett självförtroende att vandra på egen hand. Förutom det sociala gillar han hur uppfinningsrik man behöver vara i den något utelämnade situationen som dugnadsarbetare på fjället. Det går i linje med Firoz syn på vandring.
– Man förväntar sig det oförväntade och löser problem när de uppstår!
Fler sidor om vandring
Startsida berättelser
Söker du inspiration inför nästa vandring? Här hittar du berättelser som skildrar olika människors vandringsupplevelser.
Startsida vandring
Det fantastiska med vandring i Sverige är att det alltid finns mer att upptäcka.
