STF Helags Fjällstation

Visste du att

Glaciären och Fjället
Helags är med sina 1797 meter över havet Sveriges högsta fjäll söder om polcirkeln. Det heter på sydsamiska Maejolkie, vilket betyder ”den mittersta skuldran i Neans dal”. Den östra, branta, bergväggen som man kan skåda från stationen vittrar konstant sönder av vatten som fryser och smälter, därav väggens karga karaktär. Helags är ett gnejsmassiv med inslag av glimmerskiffer. Vissa delar finns äger inslag av kalkrika sedimentära bergarter, och det är dessa som ger upphov till en rikare flora än på andra ställen i fjällen. På massivets sydsida kan man med viss tur få se orkidéer. Sommaren 2011 föll ett ordentligt block av östväggen, det kan man se om man kikarskådar en bit norr om toppen och lite söder om den tydliga rännan, som kallas Ellas fall. Fjällen här uppkom genom kontinentaldriften som fick skållor att pressas upp över varandra likt takpannor. Den Nord Amerikanska kontinentalplattan pressads upp över vår Fennoskandiska, vilket gav oss generellt brantare sluttningar på östsidor.

Helagsglaciären är en nischglaciär som har utvecklats från en permanent snölega nedanför fjällets östkam, och är alltså inte en kvarlämning från istiden. Faktiskt ingen av våra svenska glaciärer är detta. Helagsglaciären är cirka 600 meter lång, 1,5 kilometer bred, och tjockleken har uppskattats till max 50 meter. Glaciären är idag uppdelad i två partier, på grund av avsmältning, av vilket det ena idag bara består av dödis. Man uppskattar att glaciären tillkom på 500-talet f.kr, och att den sedan har smält av och nyskapats ett flertal gånger. På ändmoränen (det steniga området framför glaciären) kan man avläsa en del om istäckets historia. Maxima i glaciationen nåddes vid 1700-talet, 1807 och 1908. Noteras kan att alla Jämtlands läns glaciärer ligger i mer eller mindre östlig riktning, detta beror på att där finns lälägen för snöackumulation i den dominerande västliga vinden.

Höga fjäll drar till sig mycket nederbörd, varav två tredjedelar faller vintertid.

Fjällräven
I landskapet runtomkring Helags tycks de små och tämligen så ovanliga fjällrävarna trivas mycket bra. Här finns den största populationen i vårt land, och för tillfället är den i god uppgång, efter ett lämmelrikt år 2011. Fjällrävarna finns i två varianter, vit- och blåräv, även en sandfärgad variant har noterats. De föder vanligtvis 5-10 ungar per kull, men goda år kan de föda så många som 25! De väger bara mellan 3 och 8 kilo och har en ungefärlig mankhöjd på 28 centimeter. 7-8 år gamla kan de bli och rävarna livnär sig främst på smågnagare, växter, bär, insekter och as. De lever i lyor ofta grävda i flodbankar, i kullar av sand eller lera. Dessa har många in och utvägar, vanligtvis ett 40-tal upp till 150 stycken. Lyorna är alltså inga snabbyggen och de nyttjas även i hundratals år, så generationer av hyresgäster kommer och går.

På vintern har många Helagsgäster rapporterat om en ensam fjällräv skådad inuti Helagsfjällets gryta. Dess ärende där eller dess härkomst och bostad har dock ännu inte kunnat kartläggas.

Pilgrimsleden
Frisen längs långsoffan i Pilgrimssalen beskriver den vandring som mången pilgrim har genomfört, genom Jämt-Norgevägen över till Nidarosdomen i Trondheim. Leden går några kilometer söder om Helags fjällstation, på sydsidan av Sylsjön, genom Skarvdörrspasset och vidare in i Tröndelag på andra sidan Norska gränsen. Då man vandrar på sydsidan av Helagsmassivet kan man se ett ganska så märkligt format fjäll torna upp sig, lite sydväst om Helags. Formen på detta fick passande ge det namnet Predikstolen. Vissa hävdar att även Helagsfjällets namn skulle komma sig ur att det kallats ”det Heliga fjället”. Andra platser längs vägen som fått sitt namn av de kristna vandrarna är Sakristian (vindskydd) och Biskopsån.

Sápmi och Jojken
Det landet som samer har levt i sedan urminnes tider heter Sápmi. I Sverige finns 51 samebyar, byn som driver renskötsel i Helagsområdet heter Handöls sameby, men går man tre kilometer åt Fältjägarleden till så korsar man över ett renstängsel och där tar Mittådalens sameby vid.

Samernas delar in sitt år i åtta årstider som följer renens liv. Mest arbete med renskötseln ligger under sommaren (juni-juli) då kalvarna skall märkas samt under förvintern och vintern då först huvuddelen av slakten sker, och sedan då hjorden skall räknas och under december till mars skall bevakas och flyttas runt mellan vinterbetesområdena.

Många hävdar att Jojken är en av de äldsta musikformerna i Europa. I Jojken är melodi och text inflätade i varandra. Man jojkar inte om något, utan man jojkar något. Det kan vara ett fjäll, ett djur eller en person. Jojken kan också bara beskriva en känslostämning. Just som i samiskan finns många dialekter inom jojken beroende på varifrån jojkaren kommer.

Fjällbokningen

010-190 2360 Vardagar kl 9-17

GRUPPFÖRFRÅGAN

Är ni fler än 10 personer och planerar en konferens, släktträff, skolresa eller kanske ett träningsläger för idrottslaget? Fyll i formuläret så återkommer vi med ett prisförslag för just din grupp!

Få prisförslag
Läs om hur vi hanterar dina personuppgifter.

Ge mig gärna förslag på liknande STF-anläggningar om det är fullt hos er

RÖSTA PÅ DIN FAVORIT OCH VINN EN ÖVERNATTNING

På vilket av alla STFs boenden trivs du allra bäst? Rösta på just din favorit till utmärkelsen Årets Kudde 2019, så har du samtidigt chansen att vinna en fri övernattning.

Läs mer och rösta här