Facebook
Twitter
Pinterest

Debatt: Världen krymper men avstånden blir allt längre

Vi hör ofta från politiker och opinionsbildare att hela Sverige måste leva. Samtidigt avfolkas glesbygden i allt högre takt. Samma politiker som vurmat för ett levande land fortsätter att nedprioritera det kanske mest fundamentala – infrastrukturen.

Tågen binder samman landet från norr till söder och gjuter liv i lokalt näringsliv och samhälle. Att nattågstrafiken till Jämtland nu begränsas är ytterligare ett hårt slag mot både glesbygd och turistnäringen.

Det är olyckligt att det avvecklas nu när låga räntor ger oss möjlighet att investera och satsa inför framtiden.

I Dagens Nyheter den 14 september säger Björn Nilsson, chef för SJ:s nattågstrafik, att passagerarunderlaget inte räcker för att de ska kunna köra med lönsamhet utanför högsäsongerna.

Infrastrukturminister Anna Johansson (S) ser heller inga politiska skäl med nattågstrafik till Jämtland:

”Om man gör bedömningen att det är av stor vikt för samhällsfunktionerna att det finns en viss typ av trafik så finns det möjlighet för Trafikverket att handla upp den trafiken. Men jag kan inte tänka mig att det är så i det här fallet”, menar hon.

Jag undrar vad som skulle hända ifall politikerna haft samma inställning om Ölandsbron eller Gotlandsfärjorna stängde nio månader om året?

När det gäller avvecklingen av infrastrukturen i glesbygden är det tydligt att ingen vill ta på sig ansvaret, och ingen vill heller vara en del av lösningen.

När infrastrukturen försvagas drabbar det små samhällen hårdast. I Jämtland är turismen en vital del av näringslivet – den bidrar till regional utveckling och skapar arbetstillfällen.

Många arbetar hårt för att turistnäringen ska bli mindre säsongsbetonad, för precis som glesbygden måste den få möjlighet att leva året om.

Och turistnäringen är på frammarsch. Under 2014 ökade omsättningen inom turismen med 5,2 procent till hisnande 268,5 miljarder kronor. Det visar kraften i och betydelsen av turismens utveckling. Sverige blir även en populärare destination internationellt – förra året ökade antalet utländska turister med 7,4 procent. Tillsammans spenderade de över 96 miljarder kronor här i landet. Därför är det också glädjande att regeringen i år satsat extra medel för att locka hit fler utländska turister.

Frågan är bara hur de ska ta sig ut från storstäderna när de vill uppleva resten landet, som år för år blir allt mer otillgängligt. De som besöker norra Sverige behöver nog planera in några extra resdagar under semestern.

För samtidigt som världen utanför krymper tycks avstånden här hemma bli allt längre.

Om vi ska fortsätta hävda oss i den allt tuffare internationella konkurrensen måste vi erbjuda en infrastruktur som frigör snarare än begränsar. Dagens turister planerar ofta in flera aktiviteter under en och samma dag vilket ställer höga krav på effektiv logistik.

Om inte vi kan erbjuda det här kommer både utländska och inhemska turister söka sig någon annanstans.

Svenska Turistföreningen (STF) är en ideell organisation som sedan 1885 arbetat för att människor ska upptäcka Sverige. Nu krävs det att flera andra aktörer också tar sitt ansvar.

Framförallt är det politikerna som måste driva igenom tydliga förändringar och föra upp infrastrukturen och avfolkningen högre på agendan.

I Jämtland och på många andra ställen finns spåren redan på plats, det handlar bara om att trafikera dem. Frågan är vilka som är beredda att ta oss i hand i denna fråga?

Vem står upp för glesbygden och besöksnäringen?

Bevisa gärna för mig att vi inte blivit så hopplöst isolerade från varandra att vi inte kan hitta en väg framåt.