Spånhults historia

Lite om Spånhults historia som jag minns och hört berättas för mig

Spånhult var under åren 1943-1947  bostad för familjen Assarsson. Spånhult fungerade som prästgård och även på sätt och vis som församlingshem och utgjorde en samlingspunkt för olika aktiviteter för församlingsborna.
Flickorna handarbetade under prästfrun Margit Assarssons ledning i Flickringen och och pojkar hade lövsågning under kyrkoherdens ledning. Syföreningar och andra grupper samlades också på Spånhult. Kyrkkaffen med dopp och många gäster förekom ofta. Efter julottan bjöds det alltid på kaffe. Vi hade ett hembiträde, som hette Svea, som jag så gott som alltid följde och har minnen av  boning av golv, bakning och dukning i matsalen och övriga rum i nedervåningen på Spånhult.
 
Naturligtvis förekom det vigslar och barndop i prästgården för detta fanns  en avskild plats med altare och pall för knäfall. Efter vigseln eller dopet bjöds alltid på kaffe, som smakade bra,då nervositeten efter vigsel- eller dopakten släppt.
 
Philip Assarsson var kyrkoherde i Sandseryd men förflyttades till Norrahammar, då det blev köping 1943.  Disponentfamiljen Hedenblad flyttade till  ett sort hus närmare centrum och bruket.Prästfamiljen Assarsson fick flytta in på Lilla Spånhult, där inte sällan spökena hördes om nätterna.
Men under hösten 1947 ville familjen Hedenblad återvända till Spånhult och famlijen  Assarsson måste omedelbart flytta till Solbacken, som låg på en höjd  utmed Flahultsvägen inte så långt från kyrkan och järnvägsstationen. Solbacken hade varit brukshotell. Den villa, där Hedenblads bott 1943-1947  blev istället brukshotell. Solbacken revs senare.Synd, det var ett vackert hus i gammal stil med torn och tinnar. stora rum med vackra kakelugnar i samtliga rum.
 
Vi flyttade in i nybyggd prästgård 1952 på Spånbergsvägen. Den är numera i privat ägo.
 
När Hedenblads efter många år flyttade från Lilla Spånhult, flyttade tandläkere Bångens dit. Det var en av deras söner, som så tragiskt drunknade i dammen framför huset.Dammen med näckrosor som min far satte stängsel runt för att inte jag skulle ramla i den.
 
Anders, jag hoppas att Du kan ha lite nytta av detta och lägga till Spånhults historia.
Kopior av kort och berättelsen om biskopsbesöket kommer per post.
 
jag önskar Dig och personalen en Glad och framgångsrik sommar med renoveringar och övrigt arbete
 
Varma Hälsningar
Birgitta Assarsson - Ponsimaa
 
PS, För en tid sedan hade ni besök av ett sällskap från Linköping, Nilssons Vänner.som bodde på Spånhult. Jag har mött flera av dem, som var väldigt förtjusta i Spånhult med omnejd.