Turen på vintern

Jämtlandsfjällen är populära på vintern, så också dessa västligaste delar. Det gränslösa har dock sina gränser denna årstid, eftersom de norska hytterna har öppet endast några veckor kring påsk. Se därför till att ha med dig DNT-nokkel om du skidor på andra tider.

DNT-nokkel kan du köpa på STFs fjällstationer eller på Trondheims Turistforenings kontor i nämda stad.

Sylarna Runt på vintern har stora likheter med Jämtlandstriangeln, så vi väljer här att överskådligt beskriva förhållandena som komplement till det vi skriver om triangeln.

Efter Blåhammmaren går leden utför mot norska gränsen, så det går snabbt och enkelt den första biten ner till Enan. Här finns skyddande björkskog och ett rastskydd om det är blåsigt.

De kryssmarkerade lederna som är standard i Sverige saknas i Norge. Just här är det dock bra markerat ändå. Markeringen består av stolpar utan det röda krysset, så det är lätt att orientera sig.

OBS! Essandsjön är reglerad. Var därför försiktig och observant om du åker skidor på sjön. Är du det minsta osäker bör du hålla dig på land längs leden som går på sjöns östra strand i sluttningarna upp mot Sylarnas toppar.

Leden är mycket utsatt vid hårt väder, oftast från sydväst, väst och nordväst. Det gäller i stort sätt hela turens sträckning, men speciellt utsatt är sträckan från gränsen vid Enan till Storerikvollen och vidare via Nedalen till Sylarna. Ett riktigt blåshål är den smala Ekorrdörren.

Bo i snö
Bra grävförhållande för bivackering hittar du oftast i östsluttningar som ligger mer i lä. I de större vattendragen som Stor-Ulvån, Enan, Fiskåa, Sylälven och Lill-Ulvån kan det skapas bra grävdrivor. En annan bra plats är sydsluttningarna på Sylmassivet kring gränsövergången på leden mellan Nedalen och Sylarna.