Tidslinje för Grövelsjön

”om någonstädes i världen ges ett härligt prospect har man visserligen detta i fjällen” /Carl von Linné

Ett resmål sedan anno 1734 då Linnè passerade Grövelsjön på sin Dalaresa. 1894 ger STF ut sin första resehandbok – som bland annat ger en beskrivning av hur man färdas genom Gröveldalen. I de små fjällgårdarna tog man emot resenärer redan i början av 1900-talet.

Dåtidens ”Bo på Lantgård” – boendet var primitivt men gästfriheten stor. Varsam expansion var ledstjärnor i bygdens turismutveckling, kanske det vi idag benämner ekoturism. 1932 lämnar STF bidrag till vägen Storsätern – Grövelsjön, vilket underlättar transporterna av byggnadsmaterial.

1734
Carl von Linné på sin Dalaresa passerar den 31/7 Grövelsjön. Från hästryggen observerar han de parallella linjerna på sluttningarna ner mot Grövelsjön och tolkar dem som strandlinjer - för första gången i Sverige.

1894
STF som bildades 1885 ger 1894 ut sin första resehandbok, som bland annat ger en beskrivning av hur man färdas i Gröfveldalen.

1929
Under året "utforskar" STF-medlemmar Grövelsjö-området.

1932
STF ger bidrag till vägen Storsätern - Grövelsjön.

1934
STF arrangera skidresor till Grövelsjön. Dalarnas turistförening hemställer att STF skall låta uppföra en turiststation i norra Dalarna och erbjuder sig att göra en insamling för ändamålet. STFs ordförande och sekreterare studerar området och sänder året efter Gunnar Lindgren då föreståndare i Storulvån för närmare besiktning.

1936
Under året fick STF bidrag och lån av GDG och löfte om bidrag från länet. Dalarnas turistförening köpte in ett markområde av Jakob Jakobsson och överlämnade det som gåva till STF. Arkitekt John Åkerlund gör ritningarna för en turiststation och grundarbetena påbörjas.

1937
I maj läggs grunden till stationen och Gunnar Lindgren med familj flyttar till Grövelsjön. Han tjänstgör först som kontrollant för bygget och sedan som föreståndare.  Den 12 december invigs Grövelsjöns Turiststation av STFs ordförande Arthur Lindhagen. Den har 50 gästbäddar och belysning genom fotogenlampor och stearinljus. Anläggningskostnaden inklusive inventarier uppgick till 125 000 kronor, varav ca 1/3 lämnats som bidrag till STF.

1938-39
Vägen utsträcks till turiststationen, som snart visar sig vara för liten och nya dubbelhytter och tvåbäddsrum byggs till så att stationen får 64 gästbäddar. Föreståndarbostad tillkom också liksom nytt sällskapsrum med takdekoration av konstnären Jerk Werkmäster.

1942
Den första färdledarkursen i Grövelsjön går av stapeln 1942. Krigsåren blev problematiska med ransonering och inkallelser men verksamheten fortgick trots allt. Färdledarkursen blir sedan ett återkommande arrangemang ända in på 1980-talet.

1948
Under året installeras elektricitet som levereras från ett norskt kraftverk. Grövelsjön får effektivare belysning, värme och kylmöjligheter.

1950
Turistföreningen utvecklade bland annat i Grövelsjön kontakterna med sin norska motsvarighet, Den Norske Turistforening. Styrelseledamöter från STF och DNT gör en gemensam vandring Svukuriset - Grövelsjön längs Linnés färdväg från 1734 och på Grövelsjöns Turiststation förnyade man en överenskommelse om samarbete och medlemskortens ömsesidiga giltighet. Den gäller fortfarande vilket gör att medlemmar i respektive förening får medlemsrabatt både på svenska och norska fjällanläggningar och stugor.

1951
Grövelsjön blir meteorologisk station.

1952
Oljeeldning installerades.

1955
Under året byggs matsalen ut, i våningen därunder blir det plats för bordtennisrum.

1956
Nästa år var det dags igen, den här gången uppförs en ny ekonomi- och personalavdelning

1957
Ny gästrumsavdelning i betong och tegel byggs. Totalt finns nu 87 gästbäddar på fjällstationen.

1958
Under året startas Grövelsjöns skidskola med 22 deltagare och den utvidgade stationen invigs i juni samma år av STFs ordförande Knut Ewerlöf.

1964
Värdparet Thyra och Gunnar Lindgren går i pension efter 28 års tjänst.

1965
Barbro och Kurt Hammarsten blir nytt värdpar.

1969
Anna Lena och Bertil Karlsson är värdar under sommaren 1969 och vintern 1970.

1970
Birgitta och Tommy Ny blir det fjärde värdparet.

1972
En fjällstuga vid Storrödtjärn uppfördes och ger förbättrade möjligheter för färder norrut mot Härjedalens och Jämtlands leder och stugor.

1975
Grövelsjön håller sommarstängt för att kunna genomföra ombyggnadsarbeten.

1976
Grövelsjön återinvigs den 7 februari, med bland annat med landshövding Bengt Olsson. Totalt finns nu 110 gästbäddar, varav 20 bäddar i ett nytt annex, Grövlan.

1977
Maja-Lisa och Sven-Olof Hedeving blir föreståndare.

1984
Ett nytt personalhus byggs och en jordvärmeanläggning installeras. Ny reception och butik tillkommer också och de gamla personalbostäderna i huvudbyggnaden renoveras och blir gästrum. Därmed får fjällstationen ca 150 bäddar.

1985
STF fyller 100 år. Kristina och Göran Rylin blir nytt värdpar.

1986
Barbara Frilund-Ekberg och Charlie Ekberg blir nytt värdpar. Matsalen får nya gardiner, nya bordsskivor och fler stolar. Möblerna har tillverkats i samarbete med Leif Wikner konsthantverk i Persåsen och gardinerna har designats med mönster och färger hämtade från naturen utanför fönstren.

1987
Annexet får ny fasad och nya fönster. Fasaden på huvudbyggnaden målas. Renovering av duschrum och toaletter. Renovering av röda sällskapsrummet.

1988
Annexets kök renoveras. Tre rum i Stenflygeln renoveras och förses med wc. Renovering av Blå sällskapsrummet.

1989
Sju rum i Stenflygeln renoveras varav tre förses med wc.

1990
Tio rum i Stenflygeln renoveras varav tre förses med wc.
 
1991
Vallningsbod byggs, liksom två nya kontor.

1992
Rökrummet byggs

1993
Fyra rum i huvudbyggnaden renoveras

1994
Tretton rum renoveras. Gamla dambastun blir två gästrum. En ny dambastu och en ny herrbastu byggs. Reception och butik byggs ut. Nytt större varuintag kommer till.

1994
Fyra rum får dusch och wc. Självhushållskök byggs i huvudbyggnaden. Tvättstuga och massagerum kommer till. Personalhuset får ett större gemensamt kök.

1996
Miljöhus byggs med garage, kompostrum och pulkarum. Altanen blir till en mindre matsal – ”Idyllen” och en ny altan kommer till.

1997
Fyra rum förses med dusch och wc.

1998
Två rum handikappanpassas och förses med dusch och wc. TV-rummen renoveras. Solarium tillkommer. Sjuk/bårrum tillkommer. Nytt yttertak på den nordvästra sidan. Matsalen får nytt innertak och bättre ventilation.

1999
Matsalen renoveras.

2000
Åtta rum renoveras och förses med dusch och wc.

2001
Liten SPA-avdelning byggs om vid tidigare herrbastu och lekrum. Nytt lekrum och personalomklädningsrum tillkommer.

2002
Köket renoveras.

2003
Fyra rum renoveras och förses med dusch och wc. Fasaden på huvudbyggnaden och personalhuset målas.

2004
Ekonomiutrymmen renoveras

2005
Pentrykök och nytt gästrum i huvudbyggnaden. Annexets kök renoveras samt ett gästrum får dusch och wc.

2006
Alla rum i Annexet renoveras och tre rum förses med dusch och wc. Tillbyggnad av matrumsdel i Annexet. Läshörnan i huvudbyggnaden blir Åkerlundska hörnan.

Miljöanpassning är ledstjärnan
Sedan 1992 har fjällstationen aktivt arbetat för att minska sin belastning på miljön och därmed bidra till hållbar turism. Genom olika certifieringar, KRAV-certifierad restaurang år 1996, Svanenmärkt hotell år 2000 och ekoturismmärkningen Naturens Bästa år 2002, har fjällstationen blivit en unik anläggning ur miljöperspektiv och begåvats med ett antal utmärkelser.

Som det ser ut idag har fjällstationen uppnått sin ideala storlek för att gästernas trivsel och personalens möjlighet att ge personlig service skall vara optimal. Självklart blir små ingrepp på fjällstationen även i framtiden, med då kommer det att vara för att kunna ge ökad service och mindre miljöpåverkan.

Ledande anläggning
Under årens lopp har STFs fjällstation hela tiden varit den ledande anläggningen i området men flera andra små anläggningar har också byggts. Några mindre stugbyar finns också. Sammanlagt finns i dag 3000 bäddar i stugor, hotell och pensionat. På den norska sidan finns DNTs fjällstation Svukuriset. I norra änden på Grövelsjön ligger den lilla fjällbyn Sylen, där Ryvang gård är ett fint exempel på hur ett fjälljordbruk har anpassats till turism på ett miljövänligt sätt. I övrigt är det norska utbudet begränsat till ett mindre hotell, Femund Fjellstue, i byn Elgå och ett litet antal privatägda hyttor.

Föreståndare på Grövelsjöns fjällstation

1937-1964 Thyra och Gunnar Lindgren
1965-1969 Barbro och Kurt Hammarsten
1969-1970 Anna-Lena och Bertil Karlsson
1970-1976 Birgitta och Tommy Ny
1977-1984 Maja-Lisa och Sven-Olof Hedeving
1985-1986 Kristina och Göran Rylin
1986- Barbara Frilund-Ekberg och Charlie Ekberg