Valöns historia
Bohusläns skärgård i allmänhet och den runt Fjällbacka i synnerhet har i hög grad fascinerat genom händelserika epoker från tidernas begynnelse.
Bohusläns skärgård i allmänhet och den runt Fjällbacka i synnerhet har i hög grad fascinerat genom händelserika epoker från tidernas begynnelse.
Valön, tillhörande ett pärlband av öar från öst till väst, sägs ha fått sitt namn efter den subfocila bardval , som råkades på vid utgrävning av den bank av snäckskalsgrus som genomkorsar del av ön som ligger alldeles norr om anläggningen Fjällbacka Valö. Andra källor hävdar att namnet kommer från den likhet med en val som ön har.
Tidigare under ”Om Fjällbacka Valö” omnämnde mästerlotsen Alf Aronsson , som tillhörde den skara som lämnade Väderö Storö som bofasta 1965 och vars farföräldrar Albertina och August Aronsson träffades och bosatte sig på Valön under 1800-talets senare hälft, har återgett lite kuriosa om öns historia. Liksom många andra av de på den tiden bebodda öarna upplevde Valön genom skutskepparepoken och de olika sillperioderna ett stort uppsving. När sillen gick till och det gjorde den med besked, blev skärgården genast ett eldorado av verksamhet.
Vid Valöbukten på öns västra sida uppfördes redan på 1700-talet trankokerier och salterier, som under nästa århundrade kompletterades med bl.a ett stort magasin, av vilka man idag ser delar av, samt slutligen en ansjovisfabrik i början av förra seklet. Alfs farföräldrar arbetade vid anläggningen, men när sillen försvann mot slutet av seklet lämnade man Valön och bosatte sig i Fjällbacka.
En av skärgårdens mer färgstarka personer under 1800-talet var skepparen Janne Bruse. Förutom mer eller mindre sanningsenliga historier såsom att han hissade upp sin olydiga hustru Gustava målad gul och blå i flaggstången på Hjärterö, skapade han en stor förmögenhet genom sillen och sina skutor. När 1870-talet gick mot sitt slut hade han tröttnat på att bo i sitt imponerande kaptenshus (finns at beskåda från sjösidan idag) på Hjärterös östra sida och köpte helt sonika Valön. Bruse var mannen som lät uppföra det mäktiga magasinet vid Valöbukten mitt emot Hjärterö och började sedan bygga ett hus till sig själv liknande det han hade på Hjärterö. Innan byggnaden blev klar dog emellertid Bruse, så av hans planer blev det intet.
En annan färgstark person, som Alf nämner, är Jonas i ”Sketklôva” ”Sketklôva” är viken alldeles norr om Valöbukten. Jonas, som hette Källberg i efternamn, var känd som en vild och stark person men samtidigt mycket snäll och gjorde därför inte en fluga förnär. Han var från Göteborg, men bodde på Valön på somrarna och vikarierade samtidigt på Göteborgs Banks filial i Fjällbacka.
När man med båten anländer till bryggan på Fjällbacka Valö så har man anlänt till Gôrrvik. Namnet kan man läsa på skylten på sjöboden till höger om själva bryggan. I gamla tider huserade här Wilhelm i Gôrrvik och han tillsammans med Andersson på Hästudden på andra sidan bryggan var de herrar som till stor del tog vara på ovan nämnda skaldjursgruset för hönsfoder. Allt detta och mycket mer finns spår av även idag och ger besöket på ön ytterligare en dimension.
Vill Du lära Dig mer om Fjällbacka skärgård och dess intressanta historia köp och läs Karl-Allan Nordbloms välskriva bok ”Inomskärs”. Den köper Du lämpligast hos kanske idag Fjällbackas färgstarkaste kvinna samtidigt egna populära järnhandlare , Fjällbackas egen ”järnlady” Berith Torevi i Järnboden i Fjällbacka. Så har vi samtidigt knutit ihop historia och nutid!