Utmed de markerade lederna finns oftast broar över de större vattendragen. Vandrar man i orösade områden så är vadning ett av de största riskmomenten. Kraften i det strömmande vattnet kan få vadaren att tappa balansen och det iskalla vattnet kyler snabbt ner fötter och ben.

När du kommer fram till ett vattendrag som du bedömer svårt eller omöjligt att vada.

Börja med att kolla kartan och terrängen
• Hur ser tillrinningen ut? Kan jag gå runt det svåra partiet om jag går uppströms och istället vadar flera små bäckar?
• Hur ser det ut nedströms? Oftast är bäckar och vattendrag bredast, och därmed grundast och minst strida, vid utloppet i nästa vatten.
• Kan jag tälta i närheten och invänta lägre vattenstånd? Om bäcken kommer från snölegor eller glaciärer är vattenståndet så gott som alltid lägst tidigt på morgonen innan solen börjat tina snön och isen.

Här är några råd när du ska vada
• Börja med att packa ner eventuella lösa saker som hänger utanpå ryggsäcken så du inte riskerar att tappa dem. Ha inte kameran hängande på bröstet
• Lossa på höftbältet. Då kan du snabbt komma ur ryggsäcken om du faller
• Gå över på det bredaste stället. Där är det grundast och minst strömt.
• Vada inte där vattnet når över knäet
• Vada aldrig utan skor. Fötterna domnar i det kalla vattnet och risken är stor för att du skadar dig. Använd gymnastikskor eller sandaler
• En vadarstav kan ge värdefullt stöd
• Gå snett mot strömmen så är risken mindre att fötterna spolas undan i stegen.
• Gå på botten och sök rejält fotfäste! Att balansera på stenar kan sluta olyckligt om du tappar balansen på en hal eller lös sten.