De samiska ortnamnen dominerar i den svenska fjällkedjan från Treriksröset och ner till norra Jämtland. Idag ersätts också de försvenskade namnen på fjällkartan med den ursprungliga samiska stavningen.

Alla ortnamn har kommit till utifrån en praktisk funktion. Människor har behövt identifiera och lokalisera topografiska lokaler eller objekt. Namnen innehåller ord som karaktäriserar platsen, berättar om händelser vid en viss tidpunkt, anger nybyggares namn eller dylikt.

I de samiska ortnamnen återfinns ord som är specifika för samernas levnadsbetingelser i fjällen, t ex flera ord för fjäll med olika innehåll: cohkka (tjåkka) som betyder fjälltopp, gaisi (kaise) som betyder brant högfjäll och oaivi (åive) som betyder huvudformat fjäll. Många ord i samiskan går inte att översätta med ett svenskt ord utan kräver ett helt uttryck, vilket gör också namnen omöjliga att översätta med ett ord.

Kortfattade och förenklade uttalsregler
á = svenskt a i hatt med långt uttal
o = å i fått
u = o i jord
c, z = ts i hets
c, ž  = tsch i rutschbana
š = sj-ljudet i uppsvenskt fors

I diftongerna ea, ie, oa och uo uttalas båda bokstäverna.

Vanliga samiska terrängord
De kan stavas på olika sätt beroende på de dialektala förhållandena i området. Här anges de oftast förekommande.

Några vanligare lägesangivande adjektiv