Av STF Turist den
9 juli 04:04, 2009
Av STF Turist den
8 juli 10:49, 2009
Av STF Turist den
8 juli 10:31, 2009
Många tänker inte på att vägen upp bara är halvvägs av hela turen. Man ska ner också. När vi ändå inte gick upp på toppen hade vi mer tid och kunde ta det ganska lugnt.
Av STF Turist den
8 juli 10:04, 2009
Efter den väldigt branta delen började snön falla. Den jobbiga biten var den vi hade bakom oss. Nu gick vi på en stenås där stenarna tittade upp ur täcket. Det var fortfarande dålig sikt men på sina ställen kunde det glimta till med lite blått. Solglasögon fram. Inte bara för solens skull – allt var vitt. Första lunchen blev strax innan moränryggen. Det är en samling stenar som ligger i framkant på glaciärer. Den högen är opolitlig och rör sig med glaciären. Stora bumlingar behöver inte ligga stilla. Det är ingen hemlighet för den som följde mitt Twittrande under dagen – vi fick inte gå upp på toppen. Under lunchen kommer besked på radion att det är frostsprängning i berget. Det vill säga att vattnet som under sommaren har letat sig in i berget nu fryst till och expanderar så att stenar och berg förskjuts ur berget och ger upphov till små laviner och ras. Kan ha missuppfattat frostsprängningar men ras var det i alla fall. Jag såg och hörde det själv.
Av STF Turist den
8 juli 09:35, 2009
Snabb frukost med meganyttig och dryg smörgås. Frallorna hade tagit slut precis. Packa lunchpåse. Tejpa fötterna. Uppsamling kl. 07:55. Låt färden börja mot den östra leden. Jag är överberedd – till och med armékniven jag fick av farsan i namnsdagspresent för 10 år sedan skvimpar i högerfickan. Det hela börjar i överraskande lugnt tempo. Ryktena jag hört berättade att det är i början de testar vad gruppen orkar. Resonemanget var att det är bättre om de som tröttnar gör det i början hellre än när man kommit halvvägs. Jag frågade om saken och tydligen har man tänkt om.
Av STF Turist den
8 juli 06:23, 2009
När jag gick i åttan i högstastadiet samlade min ambitiösa parallellklass in pengar genom att gå upp kl. 4 på morgonen och sälja nybakat bröd. De tjänade duktiga pengar och åkte på klassresa till Kebnekaise. Min klass fick ihop pengar till en resa till en chipsfabrik på Åland men det är en annan historia. Då tänker jag nu att om de klarade den här kullen då för länge sedan så måste verkligen jag klara den nu. Jag har ingen erfarenhet av alpinklättring. Jag visste verkligen inte hur mycket jag orkar i höjdmetrar eller i vanliga metrar heller för den delen. Hur mycket är för mycket packning. Kommer jag få skavsår. Ryggont...
Av STF Turist den
7 juli 10:00, 2009
Av STF Turist den
7 juli 09:54, 2009
Av STF Turist den
7 juli 06:52, 2009
Av STF Turist den
7 juli 06:15, 2009
Fick höra om en intressant förväxling idag. Intill Kebnekaise ligger en topp som heter Toulpagorni. Översatt från samiska betyder det "två toppar". Kebnekaise har två toppar. Kebnekaise översatt betyder (om jag minns rätt) "gryttopp". En av historierna om förväxlingen är att lantmäteriet när de var här för väldigt länge sedan tagit fel på de två samiska namnen och döpt Sveriges högsta berg till fel namn. En annan version är att personen som skulle bestämma vilken topp som var högst pekade på dagens Toulpagorni (Kebnekaise) och sa att den var högst. I och med att Kebnekaise blev inarbetat som namnet på Sveriges högsta berg fick dagens Kebnekaise ärva namnet fast det från början hette Toulpagorni. Många turer. Imorgon ska vi i alla fall upp på högsta berget oavsett namn.
