1911 Föreningen inviger en ny motorbåt för 60 passagerare på Torne träsk.
1912 Turistleden uppför Stora Lule älv utvecklas med regelbunden motorbåtstrafik och nya bryggor och den första anläggningen i Saltoluokta. STF utdelar sin första guldmedalj till statsgeologen Fredrik Svenonius.
1913 Föreningen utför arbeten längs Sjöfallsleden.
1914 Krigsutbrottet minskar besöksantalet på anläggningarna och avbryter föreningens utlandsförbindelser. Docenten Hilding Kjellman anställs som sekreterare och avlöser skattmästaren Folke Wancke som chef på STFs byrå.
1915 Årsskriftsredaktören Ezaline Boheman inför serieidén i STFs årsskrift och Uppland inleder den första landskapsserien.
1916 STF bygger en ny turiststation i Saltoluokta och publicerar från och med detta år väderleksrapporter från vintersportorterna.
1917 Upplysningsbyrån utvidgas med en biljettavdelning och därmed grundar STF sin resebyråverksamhet.
1918 Båttrafiken på lederna i Lappland ställs in på grund av bränslebrist. Helagsstugorna blir turiststation och årsavgiften i STF, som har varit tre kronor sedan 1887, höjs till fyra kronor.
1919 STF arrangerar en kurs för fjällförare på skidor och anslår pengar till fabriksarbetarresor införs, första resan går till Gotland. Motorbåtstrafiken återupptas.
1920 Carl-Julius Anrick tar över som föreningens sekreterare och förblir chef för föreningens verksamhet ända till år 1958. Förbindelserna med utländska turistorganisationer återknyts.
1921 Föreningen håller skidkurs i Jämtland för blivande ledare för skolungdomens skidfärder. Ny motorbåt på Stora Lulevatten.
1922 STF ger ut professor Axel Hambergs handbok Sarekfjällen och fattar beslut om att ge ut Atlas över Sverige med en del årligen under tre år och skänka STFs medlemmar varsitt exemplar. Vålådalens turiststation uppförs.
1923 I Kebnekaisestugan startar matserveringen och stugan blir turiststation. Dessutom uppförs en toppstuga nära Kebnekaises sydtopp på 1 940 meters höjd.
1924 Föreningen ordnar en jubileumsfest i Auditorium eftersom medlemsantalet överstiger 100 000. STF anordnar i samarbete med SJ ”tåghem” i Jämtland för skolungdomar och påbörjar regelbundet återkommande överläggningar med de andra nordiska ländernas fjällföreningar.
1925 Abisko håller som första turiststation i Lappland öppet vintertid. Skolungdomens allmänna fjällfärd anordnas från detta år varje vinter tillsammans med Skidfrämjandet, SJ och Skolöverstyrelsen. STFs skärgårdskarta utkommer med de första bladen.
1926 Suorva turiststation öppnar och STF rösar leder med hjälp av scouter, bland annat delar av Kungsleden i Lappland. I Jämtland uppförs Gåsenstugan på 1 200 meters höjd och föreningen påbörjar en ny årspublikation, ”Svensk turistkalender”, med bland annat ett turistiskt ortlexikon.
1927 STF öppnar byrå i Göteborg och Tärna turiststation i Västerbottens län. Tåghemsfärderna utvidgas med vuxna deltagare och den nya motorbåtstrafiken på Sitasjaure öppnar en ny mellanriksled.
1928 Kvikkjokks turiststation öppnar och STF arrangerar en fjällförarkurs med glaciärvandringar i Akkamassivet. Den nya resehandboksserien föreligger komplett med sina 18 volymer.
1929 Stockholmsbyrån flyttar till Stureplan och föreningen öppnar byrå i Malmö. Medlemmarna får förutom årsskriften även ”En bok om Stockholm”. STF genomför åtgärder för att skapa goda tältplatser i landet.
1930 STF samarbetar med Generalstabens Litografiska Anstalt och KAK med att ta fram Turistkartan över Sverige i 24 blad. Föreningen har en bildutställning på Stockholmsutställningen och genomför den första konferensen med landets lokala turistorganisationer.
1931 De första småstugorna byggs i Abisko och STF bygger ut leden mellan Saltoluokta och Kvikkjokk och fortsätter att rösa söderut till Jäkkvik. STF inträder i Alliance Internationale de Tourisme, AIT, den turistiska världsorganisationen. Medlemmarna får ”En bok om Göteborg”.
1932 Den halvfärdiga nya Sylstationen raseras i en fjällstorm. Föreningen märker ut vinterlederna i Jämtland med ledstjärnor och sammanlagt cirka 220 kilometer nya vandringsleder i Göteborgstrakten. Ungdomsorganisationerna hemställer till STF att åta sig organisationen av en svensk vandrarhemsrörelse.
1933 Efter några förberedande år kommer STFs tidning ut för första gången. STF öppnar Sveriges första vandrarhem i Gränna och 25 andra vandrarhem. ”Årets Bilder” utkommer i sin första årgång. Föreningen tar fram så kallade Väglappar för över 750 svenska vägsträckor som kan kombineras till häften som är anpassade för individuella resor. Den nya Sylstationen invigs och STF inrättar Sylpremiefärden, en veckas sommarvandring till Sylarna för elever vid landets gymnasier och seminarier. En ny form av billiga veckoresor, ”sommarhem”, startar.
1934 Ett 90-tal vandrarhem med 1 800 bäddar står färdiga vid sommarens början. Ett 20-tal raststugor anordnas för utfärder i Stockholmstrakten.
1935 STF firar sitt 50-årsjubileum den 27 februari i Uppsala och instiftar Den svenska ungdomens färdefond. STFs hittills enda guldmedalj utom landet tilldelas ordföranden i Den Norske Turistförening, som var förebilden då STF bildades. Föreningen har nu 127 000 medlemmar och driver sin verksamhet från tre byråer, har 12 turiststationer, 38 stugor, 24 kåtor och åtta motorfartyg i fjället, där 1 300 kilometer stigar har rösats. I övriga delar av landet finns 84 vandrarhem och raststugor.
