Klädernas grundfunktion är att hålla dig torr, varm och skyddad. Genom att klä dig i flera tunna skikt kan du lätt reglera klädseln beroende på väder och vind. Här förklaras flerskiktsprincipen och hur olika materials egenskaper kan utnyttjas för att skapa en mysig och komfortabel vistelse på fjället.

Första skiktet
Det första skitet ska se till att du håller dig torr inifrån. Det gör valet av material i kläderna närmast kroppen viktigt.

Bomull suger upp fukt bra men både kyler och skaver i blött tillstånd. Materialet rekommenderas inte.

Syntetunderställ, så kallade superunderställ, har lite olika konstruktioner. Den grundläggande funktionen är att transportera bort fukt och överskottsvärme till ett skikt längre ut som absorberar. Det funkar utmärkt vid tuff ansträngning där du svettas mycket, men det krävs ett mellanlager som absorberar fukt. För att bibehålla funktionen och slippa svettdoft måste plagget sköljas ur/tvättas ofta, helst dagligen. Speciellt lämplig för fysisk sport och om du svettas lätt och mycket.

Ull och ullfrotté (blandmaterial) suger upp och fördelar ut fukten i materialet och har förmågan att värma även i fuktigt tillstånd. Funktionen i ull påverkas inte om plagget används utan tvätt under längre tid och ull luktar inte. Det gör ull till ett utmärkt val när aktiviteten pågår under lång tid med viloperioder utomhus, exempelvis vid fjällvandring och turåkning på skidor.

Andra skiktet
Det andra skiktet ska absorbera den fukt som det första skiktet transporterar bort från kroppen. Skiktet måste alltså ha en förmåga att suga upp fukt. Det har inte de rena syntetmaterialen.

Många superunderställ kombinerar de två första funktionerna, till exempel genom att blanda i ull som vävs in i plaggets yttre skikt.

En bomullsskjorta kan fungera eftersom den suger upp fukt bra, men inte om du svettas lätt eller mycket och samtidigt ska vila utomhus. Då kyler bomullen ner dig alltför mycket.

Ull som både suger upp fukt och värmer, även i fuktigt tillstånd, passar utmärkt även i detta andra skikt.

Tredje skiktet
Det tredje skiktet är det som värmer mest och det är ofta det reglerande skiktet. Du klär på dig det under lågintensiv aktivitet och vid raster och tar av det vid större ansträngning. På så vis behåller du kroppsvärmen när du står stilla och undviker att bli alltför varm och svettig när du rör dig. Vanliga material i det tredje skiktet är fleece och ull.

Fleece
Är en syntetfiber som konstruerats poröst för att den ska vara luftig. Luften i materialet värms av din kroppsvärme, men materialet har ingen egen värmeförmåga. Lämpar sig bra när du växlar ofta mellan aktivitet och stillasittande. Fleece lämpar sig mindre bra om du sitter stilla länge.

Ull
En luftig ulltröja kan ofta bli för varm under aktivitet men under kalla raster och annat stilla sysslande är den en skön, varm vän. Ullfibern har en värmande förmåga i sig själv, vilket innebär att den inte är beroende av överskottsvärme från din kropp för att hålla värmen. Ull lämpar sig utmärkt vid isfiske, bivackering och långa raster ute under kalla och blåsiga vinterdagar.

Fjärde skiktet
Det fjärde skiktet är det yttre skyddande skiktet. Det ska i första hand ge skydd mot vind, nederbörd och ge utsatta kroppsdelar som ansiktet ett visst  skydd från kyla. En annan viktig funktion för det fjärde skiktet är en fungerande ventilation som reglerar värmen. Det ställer krav på både helhet och detaljer i utförande och funktionalitet.

Plaggen i det fjärde skiktet ska vara rymliga och skydda känsliga delar på kroppen såsom huvud, hals, handleder, midja och fotleder. En traditionell anorak, eller ett skalplagg för fjällbruk med jacka och byxa som skyddar mot vind, regn och snö, ska ha en rejäl huva, gärna med pälskrage eller ”vindstrut” som skyddar ansiktet. Den ska vara väl tilltagen i längd och ha funktionella tillslutningar i front, krage och handleder samt dragsko i midja och nederkant på jackan. Genom att lätta på tillslutningarna ventileras överskottsvärme bort. Tillsluts de behåller du värmen.

Använd alltid mössa så fryser du inte om fötterna. Med mössan försvinner inte kroppsvärmen ut via huvudet och då håller sig också fötterna varma.

Material
Den klassiska anoraken i olika bomullsblandningar och de moderna skalplaggen i syntet, exempelvis GoreTex, har båda sina för- och nackdelar.

Tätvävd bomull/syntet
Den traditionella anoraken fungerar som bäst på vintern när det är torr kyla och vind. Den är mjuk och smidig och kyler inte så länge den är torr. Den släpper igenom överskottsvärme, men den släpper också in väta efter en tid i fuktigt, blött väder. Utmärkt när det är många minusgrader.

Syntetiska skalplagg (exempelvis GoreTex)
Syntetiska skalmaterial är till synes helt täta men har små, små hål som är tillräckligt stora för att släppa ut värme i form av vattenånga inifrån, men för små för att släppa igenom vatten utifrån. Materialen klarar därför väta bättre än bomullen och är användbara året runt. Men det som är en fördel i vissa lägen kan också bli till nackdel vilket märks tydligast under kalla och blåsiga vinterdagar. Kylan gör då lätt att kroppens överskottsvärme kondenseras innan det tränger ut genom plagget. Det blir då fuktigt, ibland till och med isbark, på insidan av skalplagget. Ett sätt att motverka detta är att ta på sig tröjan utanpå skalplagget. Då kyls plagget inte lika mycket och kondenseringen på insidan undviks.

Femte skiktet
Det femte skiktet är förstärkningsplagg för raster och längre stillasittande aktiviteter. En dunjacka, väst eller tjocktröja kan då komma väl till pass.